Arkiv - Övriga skrivelser
Possible Recognition and
Measurement Modifications for Small and Medium-sized Entities
BFN har avgivit ett yttrande till IASB över frågeformuläret Possible Recognition and Measurement Modifications for
Small and Medium-sized Entities (SMEs).
IASB, International Accounting Standards Board, vill ha synpunkter på
- vilka områden som det är möjligt att göra förenklingar på när det gäller klassificering och
värdering för SME-företag, och
- vilka regler i IFRS som kan utelämnas i ett SME-regelverk därför att det är osannolikt att de
behövs i ett SME-företag.
BFN har i sitt svar anfört att förenklingar bör göras bl.a. i reglerna för koncernredovisning, redovisning
av uppskjuten skatt, redovisning av nedskrivningar, redovisning av avsättningar, redovisning till
verkligt värde, säkringsredovisning och byte av redovisningsprincip. På ett fåtal områden har BFN ansett att
vissa delar i reglerna kan utelämnas för att de behandlar områden som är sällsynta hos ett mindre företag.
Till toppen
Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities
BFN har avgivit ett yttrande över diskussionspromemorian: Preliminary Views on Accounting Standards for
Small and Medium-sized Entities.
Diskussionspromemorian
har getts ut av IASB, International Accounting Standards Board och behandlar förslag
på utgångspunkter för ett regelverk med internationella redovisningsregler för små och medelstora företag.
BFN har i sitt yttrande i huvudsak anfört följande. BFN instämmer i att det finns ett behov av
internationellt harmoniserade redovisningsregler för onoterade företag som verkar på den internationella kapitalmarknaden.
BFN ställer sig bakom att IASB tar fram sådana regler men anser att det ska avgöras av varje enskilt land vilka
företag som ska få tillämpa reglerna. BFN anser att det inte finns något behov av harmoniserade redovisningsregler
för små företag. Reglerna bör därför utformas för större företag inom gruppen små och medelstora företag. BFN anser att
reglerna ska vara oberoende av regler som gäller för noterade företag och ha ett eget anpassat ramverk. BFN anser
också att reglerna bör innehålla betydligt större förenklingar än vad som föreslås, även avseende klassificering och
värdering. Utgångspunkten för reglerna bör vara användarnas behov av information i stället för regler för noterade
företag.
Till toppen
EG:s rekommendation om miljöredovisning
EG-kommissionen har antagit en rekommendation om miljöredovisning,
kommissionens rekommendation av den maj 2001 om redovisning, värdering och
lämnande av upplysningar när det gäller miljöaspekter i företags
årsbokslut och förvaltningsberättelser (2001/453/EG). För att företagen
ska uppmuntras att läsa rekommendationen och förstå vilken innebörd
rekommendationen har för dem lämnar Bokföringsnämnden denna information.
Det kan i sammanhanget även nämnas att BFN tidigare gjort ett uttalande om
miljöinformation i förvaltningsberättelsen (se
BFN U 98:2, som finns på nämndens webbplats). Uttalandet utgör en del av god
redovisningssed. Den som är intresserad av miljöredovisning bör således
även ta del av det uttalandet.
Vad innehåller EG-rekommendationen?
Rekommendationen i sig är kortfattad och innehåller endast tre punkter.
Den intressanta redovisningsinformationen återfinns i bilagan till
rekommendationen. Ett företag som är intresserat av att upprätta bra
miljöredovisningar bör läsa igenom hela bilagan.
I avsnitt 1 i bilagan finns rekommendationens räckvidd beskriven. I
detta avsnitt anges bl.a. att rekommendationen omfattar bestämmelser för
redovisning, värdering och lämnande av upplysningar när det gäller
miljökostnader, miljöförpliktelser och miljörisker samt tillhörande
tillgångar som uppstår genom transaktioner och händelser som påverkar
eller som sannolikt kommer att påverka företagets finansiella ställning
och resultat. Vidare anges att rekommendationen fastställer vilka slag av
uppgifter som lämpligen bör lämnas i årsredovisningen,
koncernredovisningen och/eller förvaltningsberättelsen när det gäller
företagets inställning till miljöfrågor och hur företagets prestationer
är i detta avseende, i den utsträckning det kan påverka företagets
finansiella ställning.
I avsnitt 2 i bilagan definieras vissa viktiga begrepp. I avsnitt 3 finns
bestämmelser om redovisning och värdering och i avsnitt 4 finns
bestämmelser om upplysningar.
Vad är en EG-rekommendation?
I EG-rätten har olika akter olika tyngd för medlemsstaterna. Ett sätt
att dela in akterna är en uppdelning i akter som är rättsligt bindande
för medlemsstaterna (och i vissa fall också medborgarna) och sådana som
inte är bindande.
Två exempel på bindande EG-rättsakter är förordningar och direktiv.
Den rättsliga bundenheten innebär för svenskt vidkommande att
EG-rättsakten antingen direkt får status motsvarande svensk lagstiftning
(t.ex. EG-förordningarna) eller att regeringen är skyldiga att införliva
bestämmelserna i svensk lag (t.ex. EG-direktiven).
Rekommendationer uppmanar dem den riktar sig till, till ett bestämt
handlande, utan att vara rättsligt bindande. Medlemsstaterna har i detta
fall inte åtagit sig att införa bestämmelserna i rekommendationen i sin
lagstiftning och medborgarna är inte i övrigt bundna av bestämmelserna
på något sätt. EG-domstolen har i något fall beaktat en rekommendation
vid tolkningen av en gemenskapsåtgärd eller en nationell åtgärd.
Rekommendationens främsta betydelse ligger emellertid på det politiska och
moraliska planet.
Varför har EG-kommissionen antagit en rekommendation om
miljöredovisning?
I inledningen till rekommendationen redovisar EG-kommissionen bakgrunden
till varför rekommendationen tagits fram. Kommissionen anger bl.a. att
bristen på uttryckliga regler har bidragit till att olika intressegrupper
(tillsynsmyndigheter, investerare, finansanalytiker och allmänheten) ibland
anser sig få otillräcklig eller opålitlig miljöinformation från
företagen. Kommissionen noterar också att miljöupplysningar lämnas
frivilligt endast i liten utsträckning trots att företagen ofta kan stå
inför ökande miljökostnader.
Kommissionens anser vidare att det är svårt att göra jämförelser
mellan företag utan harmoniserade riktlinjer om finansiell rapportering av
miljöaspekterna. Enligt kommissionen förringas värdet av företagens
miljöinformation ofta starkt av att det inte finns några gemensamma och
erkända normer för de nödvändiga definitionerna och begreppen i samband
med miljöfrågor. Informationen lämnas på en mängd olikartade sätt som
varierar mellan företag och/eller redovisningsperioder, i stället för att
presenteras på ett integrerat och konsekvent sätt i årsbokslut och
förvaltningsberättelser.
Kommissionens syfte med rekommendationen beskrivs bl.a. på följande sätt:
Rekommendationen syftar till att presentera riktlinjer
för hur bestämmelserna i fjärde och sjunde direktiven (direktiven
78/660/EEG och 83/349/EEG) ska tillämpas på miljöfrågor. Vissa
typer av bokföringsmässig behandling av miljöfrågor rekommenderas
för att motivera dem som upprättar ekonomiska översikter att lämna
mer meningsfull information. Även om vissa lösningar förespråkas är
syftet med denna modell inte att utesluta all alternativ behandling när
så tillåts i direktiven.
Bestämmelserna i fjärde och sjunde bolagsdirektiven1 har införts i
svensk lag genom bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554; ÅRL). De
rekommendationer som lämnas av kommissionen om miljöredovisning ska för
svenska företags vidkommande således läsas tillsammans med
bestämmelserna i ÅRL.
Vilka företag riktar sig EG-rekommendationen till?
Rekommendationen riktar sig till de företag som omfattas av fjärde och
sjunde bolagsdirektiven. För svenskt vidkommande är detta aktiebolag samt
handelsbolag och kommanditbolag, i vilka obegränsat ansvariga delägare är
aktiebolag. Vidare omfattas vissa moderföretag. Som tidigare nämnts är
rekommendationen inte en bindande akt. De utpekade företagskategorierna är
således inte på något sätt formellt bundna av bestämmelserna i
rekommendationen. Rekommendationen är istället ett hjälpmedel för
nämnda företag när de vill upprätta en bra miljöredovisning.
Det är givetvis inget som hindrar att andra svenska bokslutsföretag än
de som uppräknas i fjärde och sjunde bolagsdirektiven söker ledning
ifrån principerna i rekommendationen.
Hur får jag tag i rekommendationen?
Det enklaste sättet att få tag i rekommendationen är att leta på
EU-kommissionens webbplats enligt följande:
- Gå in på EG-kommisionens webbplats,
på kommissionens sökfunktion rörande EG:s
lagstiftning m.m.
- Sök på dokumentnummer i det sökformulär som visas. Ange 2001 i
fältet för år och 453 i fältet för nr.
Sökning på webbplatsen är kostnadsfri.
1 Rådets fjärde direktiv
av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i
vissa företag (78/666/EEG) samt rådets sjunde direktiv av den 13 juni 1983
grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning
(83/349/EEG).
Till toppen